KRONISK SMÄRTA

- Smärta är obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med vävnadsskada, eller beskriven i såna termer
- Helkimos dysfunktionsindex – gör att man kan bedöma svårighetsgraden vid bettfysproblem
- 10-15% prevalens av smärta i TMD-regionen, 20% som söker vård pga huvudvärk har också TMD
- A-delta fibrer snabb, skarp, distinkt | C-fibrer långsam, dov, molande, svårlokalaliserad
- Smärtan kan påverkas av

1. 1. Hyperalgesi – ont gör mer ont, kall dryck gör extra ont
   primär i skadade området
   sekundär när infl. mediatorer sprids i omkringliggande vävnad
2. 2. Allodyni – ont av sånt som som normalt sett inte gör ont, nuddar på tand
3. 3. Wind-up – hjärnan är ”uppskruvad” på att känna smärta

- Smärttyper

1. 1. Nociceptiv smärta – aktivering av känselkroppar (nociceptorer) – vävnadsskada
2. 2. Neurogen smärta – smärta uppkommer pga nervskada – extraktion, rotbeh, infektion
3. 3. Psykogen smärta – smärta orsakad av psykisk sjukdom – depression, bipolär sjukdom
4. 4. Smärta av okänd orsak

- Långvarig smärta är mer än smärta, det är en kombination av oro, stress, ängslan och nedstämdhet
- Primär smärta är när ursprunget till smärtan också sitter där det gör ont, site = source
- Sekundär smärta är när ursprunget till smärtan är någon annanstans, site ≠ source

• o Refererad smärta – smärtan känns i en annan nerv, smärta i käke som kommer från axlar
• o Projicerad smärta – smärtan känns i hela nerven, trigeminusneuralgi, stöt på armbåge

- Bedövning vid området (käke) för refererad smärta minskar inte smärtan
- Bedövar man vid smärtans ursprung (axlar) kommer smärtan minska
- På så sätt kan man använda bedövning för att lokalisera smärtans ursprung

• o Diagnostiska blockader i M temp, M masseter, N auriculotemporalis, infiltrationsbedövning

Refererad smärta

- M digastricus – uk-fronten
- M sternocleidomastoideus – örat, ögat
- M temporalis – ök tänder
- M masseter – ök uk tänder
- M pterygoideus – käken, okbågen

Smärtpatienter

1. 1. Den somatiske -smärtan beror på kroppslig sjukdom (djup karies) som kan få behandling (laga tanden)
2. 2. Den depressive - smärtan börjar med kroppslig sjukdom (karies) som livsproblem förvärrar
   (depression gör att man får mer ont i tanden)
3. 3. Den rollspelande - lång sjukdomshistoria och pat luras genom att ständigt söka sig till olika behandlare
4. 1. Anamnes – när, var, hur, hur länge, utlösande/lindrande faktorer? Brännande, stickande smärta!
5. 2. Klinisk
   
   

Undersökning vid kronisk smärta

- Tandkrona – sprickor – inspektion, sondering, påbitning, genomlysning
- Pulpa – vitalitet – senstest el kyla, provokation kyla värme
- Apikalt – patologi – palpöm, perköm, ficksondering pus eller endoparod samband
- Refererad smärta – diagnostisk blockad, infiltrationsbedövning, palp tuggmuskler, nervtest
- Röntgen – utöka med panorama, CBCT

Tandsmärta	Inte tandsmärta
Etiologi – karies, överkappning, sprickor, fraktur	Ingen etiologi
Enkelsidig smärta	Dubbelsidig smärta eller smärtgivande tänder
Attacker, pulserande, molande	Brännande, stickande
Kan bedövas bort	Kan inte bedövas bort
Kan reproduceras – smärta vid kall dryck ger även smärta när vi gör senstest kyla	Smärtprovokation från muskler, områden utanför tänderna
Känslighet för perkussion och tryck	Ger huvudvärk
	Ökad smärta vid stress

Orsaker till kronisk smärta

- Neurogen smärta –nervskada – efter extraktion, rotbehandling, infektion

• o Brännande, stickande spontant eller atypiskt (tandborstning, kallt väder, beröring av kind)

- Muskoskeletala problem – bettfys
- Neurovaskulära – migrän, huvudvärk, temporalisartrit
- Inflammatoriska tillstånd – reumatism
- Systemiska sjukdomar – herpes zoster, cancer, MS
- Psykogen

Nervtest – fås mer kraftig reaktion på ena sidan tyder det på neurogen smärta

1. 1. Nålstick på båda sidor (mekaniskt)
2. 2. Tryck med spatel
3. 3. Beröring med bomullstopps
4. 4. Kyla på bomullstopps (temperatur)
   
   

Behandling av kronisk smärta

1. 1. Undvik invasiva åtgärder om du inte har diagnos – borra, rf och exa inte!
2. 2. Info pat att vi misstänker kronisk eller neurogen smärta
3. 3. Remiss för multidisciplinär behandling
4. 4. Psykologiskt – pat måste få berätta sin historia om smärta för att kunna må bättre
   
   

Skillnader mot akut smärta

- Kronisk smärta funnits mer än 3 mån
- Påverkas av kön (kvinnor), ålder, socioekonomi, allmänhälsa, psykologisk belastning
- Har inslag av allodyni, hyperalgesi, wind-up, refererad smärta, känseldomningar, analgetikaresistens (pat tagit så mkt smärtstillande att de inte funkar längre)
- Kräver multidisciplinär behandling, därför ska vi identifiera dessa pat för att kunna remittera
- Vid akut smärta kan vi istället angripa smärtan mer direkt med bedövning, smärtstillande